Med Emilio så fick han sondmatas med min bröstmjölk innan han fick det på flaska sedan när han kunde ta till sig mitt bröst så ammade jag honom i 3 månader tills min mjölk tog slut....barnmorskor var så uppe i varv och tyckte det var så viktigt att jag ammade att jag blev så stressad av situationen samt att mitt bröst var så stor jämnfört med hans storlek att jag hade svårt att hitta en bra ställning för att slappna av själv så min mjölk tog slut för jag inte kunde slappna av själv..med Vanessa så fick hon oxå min bröstmjölk fast hon fick det igenom en maskin som skötte hennes matning och när hon skulle börja sondmatas så gick vi direkt på flaska pågrund av upplevelsen jag hade haft med Emilio..det blev oxå mycket snack med barnmorskor, sjuksköterskor och läkare om min amning men jag försökte förklara att det inte var det rätta för verken för mig eller mina barn och jag tyckte att det var upp till mig att besluta det..jag vet att det är bra för barn att bli ammade men är det verkligen bra om amningen blir ett stress moment?? Och i mitt fall så tycker jag personligen att det inte var så bra... Det är mycket svårare tycker jag när det är prematur barn att amma för att dom är så pass små..och jag tycker dessutom att det var mycket lättare att ge dom flaska eftersom det är så pass viktigt att dom får i sig näring så dom växer som dom ska och på flaska så visste jag exakt hur mycket dom fick i sig och det vet man ju inte riktigt när man ger brösten så jag blev mycket lugnare när jag visste att dom fick i sig rätt mängd av näring.. Båda två fick min bröstmjölk så länge jag hade bröstmjölk kvar och efter det gick vi över till bröstmjölk ersättning!!!! Alla frågar mig om jag inte tyckte att jag hade missat den mysiga stunden med att ha sådan nära kontakt när man ammar, hud emot hud och svaret är nej..jag fick den stunden ändå..baraför man ger flaska kan man ge hud emot hud ändå man kunde ta av sig sin egen tröja och sitta hud emot hud och ge flaskan ändå och känna den närheten som sitt barn behöver... Jag tycker det är upp till var och en av vad som är bäst för sitt barn och sig själv för det är ju viktigaste att båda mor och barn mår bra av situationen och inte vad alla andra tycker och tänker.. Amma är bäst men flaska gå bra det med. : )
3 kommentarer:
Håller med om det du skriver
Jag håller med fullständigt!
Jag kände mig också stressad. Det var så bökigt och tjafsigt när lillan skulle ta bröstet. Jag kände obehag och pallade inte mer.
Berättade det för sköterskan på BVC "jag har slutat amma henne nu" (hade ammat i en månad då)
Blev så paff när jag fick svaret "det gjorde du helt rätt i. Mår man inte bra så ska man inte tvinga sig själv. Bebisen mår bättre av en lugn och glad mamma som ger flaska, än en trött och frustrerad mamma som skyldigt ger bröstet"
Var så inställd på att behöva försvara mig mot henne, att hon skulle anklaga mig och ge mig dåligt samvete. Men nej, hon höll med mig!!
Man måste få bestämma det där själv. Det är oförskämt av främlingar att lägga sina värderingar som ett skamligt lock på trötta och uppgivna mammor!
Exakt bebisen mår bättre utav en glad mamma och det borde vara upp till var och en hur man vill ha det..vad skönt att höra att du fick det svaret tillbaka önskar att jag hade träffat på en sådan barnmorska!!
Skicka en kommentar