Syskon kärlek

Ej bort glömd

Jag har inte glömt bort bloggen o kommer fort att skriva i den med mera information om att vara prematur mamma..vi har iaf kommit hem nu och håller fort att installera oss och jag kan erkänna att jag är helt slut, tror att man slappnade av nu efter den långa resan på sjukhuset för så här trött har jag aldrig varit

Ned räkning

Nu är det ned räkning...månader blev till veckor, veckor blev till dagar och snart är man framme och räknar bara timmar det känns som en evighet och visst har det varit det med upp och ner gångar men det ända som har hållt mig igång är att försöka vara positiv i denna miljö och nu känns det så känslan att få veta att man äntligen får åka hem efter denna långa resa är en obeskrivlig känsla av nervositet Lycka glädje och längtan att få äntligen bli en hel familj det är kärlek det. Till andra föräldrar ge inte upp hoppet.

Justin

Vatten avgång v 22+4 läkarna bedömde att det inte gick att rädda så dom lät han somna in

Hemsjukvård

Vi kommer få hemsjukvård när vi åker hem och det finns en speciell hemsjukvårdsenhet på barnkliniken SABH sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet. Hemsjukvård innebär att Vanessa kan komma hem tidigare och vårdas en period i hemmet innan vi skrivs ut helt och hållet från sjukhuset. SABH kommer då på hembesök och hjälper till med vissa saker speciellt om barnet sond matas eller åker hem med syrgas. Det är vi föräldrar som sköter om allting med stöd sv SABH teamet och om det skulle vara några problem så kan man ringa dom för dom tjäntsgör dygnet runt.

Bra dag

Idag har det varit en bra dag fick en ny vikt på Vanessa idag på 1950 g och hon var 42 cm lång så det går framåt...än så länge så slipper hon fortfarande sonden eftersom hon tar hela målet med nappflaska så det är bara hålla tummarna så hon slipper sonden vid hemgång.sonen åkte tyvärr hem idag men lika bra ändå eftersom det är lite tråkigt och trångt för honom att vara på rum och jag kommer sakna honom så otroligt mycket men det är bara bita ihop i några dagar till för sen är vi alla tillsammans vad gör några dagar till nu när vi ändå vart här i 10 veckor inne snart på den 11... : )

Me and My kids

Snart hemgång

Snart är det dax för hemgång och det märks för det är så mycket vi måste gå igenom innan vi får åka hem .. Första hjälpen har vi lärt oss nu sen håller dom på att övervaka hennes andning under helgen med en lite känsligare övervakning apparat under tiden hon sover så dom vet exakt hur hon andas och om hon gör någon andnings uppehåll.. Vi kommer få med oss hem ett alarm oxå som vi kommer använda när hon sover som kommer larma oss om hon skulle nån gång sluta andas. Innan vi åker hem oxå så kommer hon få vaccinationer som är ny infört för prematur barn.så det är mycket innan vi ens får åka hem samt så måste vi träffa personerna från hemsjukvården oxå.

Tiden på neotalavdelningen

Vanessa föddes ju 16 veckor för tidigt så var hennes lungor omogna så hon har behövt stöd med andningen och det har hon fått igenom en CPAP som håller lungblåserna lite utspända tillsammans med syrgas på mask efter det fick hon en grimma som gav lite syrgas men den behövde hon inte så länge ibland bara vid måltiderna på den lägsta nivån. Hon har oxå legat uppkopplad till en övervakningsapparst som registrerar hjärtslag samt hur blodet syresätter sig och det har vi haft hela vår tid på neo.. Det har varit väldigt viktigt att sitta hud mot hud just för att Vanessa ska känna och höra mina hjärtslag,andning och lukt så det har blivit ett antal timmar sittande i en fåtölj och nu på rummet så har jag legat i sängen och haft henne på bröstet.

Hjärtat

1824 g 41cm l 9 veckor gammal

Hemgång

Igår fick vi veta att vi bara behöver stanna en vecka till sen får vi åka hem så jävla glad vart man. När vi åker hem är Vanessa i v 35 och förmodligen väger hon då över 2 kilo för igår vägde hon 1824 och va 41 lång..det är både spännande och nervöst att åka hem men samtidigt skönt för nu får vi äntligen umgås med båda barnen och bli en riktigt familj ..när vi åker hem kommer Vanessa vara 10 veckor gammal och sammanlagt så har jag spenderat på sjukhuset 11 veckor eftersom jag låg på sjukhuset en vecka innan jag födde henne en lång och väldigt intensiv tid men värt varenda sekund eftersom vi får åks hem med henne... All kärlek till personalen på neo på Karolinska sjukhus

Mormor och morfar

Idag kom mormor o morfar på besök dom har vart här tidigare men det var lite extra idag eftersom det var för första gången mormor höll i sitt lilla barnbarn, det var riktigt kul att se hur stolt hon var när hon höll i henne

Vår son Emilio

När vår son var någon månad gammal

Vanessa

1774 g 8 veckor gammal

Sömnlös

Fan man har glömt bort hur det var att stiga upp var tredje timme o mata sköta och sen försöka somna om igen vetande att du ska upp efter en timme igen är ganska tröttsamt men värt varenda minut när man ser dottern sin le emot en. Sitt barns leende är värt all sömnlöshet och jag vet att det är en övergående fas av mitt liv och snart innan man ens hinner blinka så får man nästan en hel natt sömn igen ibland kan tiden gå så fort när man njuter och gnäller som mest :)

Inlagd

Nu är vi äntligen inlagd och det känns skit bra lite nervöst i början men känns ändå rätt..vår son va med oss oxå igår och sov över han med och det funkade riktigt bra trodde först att han skulle vara lite svartsjuk men det va han inte alls mer hjälpsam var han..det ända bekymmer som va var att jag hade glömt bort hur det var att gå upp var tredje timme o Mata o sköta nu vet jag för min kropp är helt död idag o många kaffe koppar har gått åt

Flytt

Vi fick ett rum idag så imorgon flyttar hela familjen in i några veckor tills vi får åka hem med våran dotter kan livet kännas bättre just nu näää det kan det inte är helt över lycklig att få vara med mina barn tillsammans för första gången även om det blir på sjukhuset så känns det helt ok för jag vet inners inne att vi snart får åka hem tillsammans som en hel familj

Snart in på rum

Igår så blev hon av med cpapen och bytte ut den mot en grimma som hon får lite syrgas i utan tryck och hon drack för första gången ur en nappflaska så det var en stor vinst för oss igår och ett närmare steg in på rum och det känns helt underbart..är påväg in till henne nu och vi ringde imorse och hon hade fortfarande grimma så hon klara det bra nu min lilla prinsessa... Snart så flyttar vi dit o bor där med henne den sista tiden sen hem men det känns tungt att behöva lämna min son där hemma ...

Mat

Idag har det vart så där ... Tyvärr så har min mjölk tagit slut så vi har på börjat att ge henne ersättning men hon vill inte riktig smälta maten som man ska så hennes mage har svullnat lite och man märker att hon kämpar på med magen... Hon vrider o vänder sig och känner sig Inte riktigt nöjd, läkarna är inte så oroliga men det är ändå jobbigt att se henne kämpa..hoppas på att hon får en lugn natt...

Längtan

Längtar att få hem henne, längtar att få mysa med båda barnen samtidigt, längtar längtar

My love

Flytt

Idag har det varit en riktig bra dag Lill tösen vägde 1650 g och man märker stor skillnad på dom grammen hon går upp både med andningen, matsmältningen och andra faktorer som är viktiga för hennes..hon har fortfarande cpap men blir nog av med den snart och då är det dax för nästa steg inflyttning på eget rum wiii ...ser äntligen slutet av tunneln visst är det ett par veckor till på sjukhuset men det är ändå slut stationen, för efter det blir vi hem skickade med hemsjukvård så håll tummarna för oss nu så vi får komma hem är så less nu att vara på sjukhuset har varit där nu i snart 2 månader och jag saknar min son som jag knappt har sätt på dessa månader vill hem nu...

Stolt pappa

Hemsida...

Tanken bakom denna ny startade blogg är att jag vill dela med mig mina tankar och funderingar..Jag kommer sen lägga upp en hemsida med mer fakta med både smått och gott och om tips och råd kring hur det är att vara prematur mamma..

Prinsessa

Prematur kläder....

Sorry att jag inte har skrivit på hela helgen..har haft fullt upp fyllde år i fredags men spenderade den på sjukhuset för ovanlighetens skull..Lill tösen mår bra och inga större förändringar väger idag 1556 g och är 40 cm lång så det är små men bra framsteg. Idag när vi kom så hade systrana tagit på henne för första gång en body,kände så overklig att hon hade kläder på sig och för första gången kändes hon som en riktig bebis och verkligeheten börjar komma i kapp en.Blev så glad att jag ville åka iväg direkt från sjukhuset och börja shoppa kläder till henne men som vissa kanske vet så är utbudet väldigt dåligt när det gäller prematur kläder.Hm har storlek 44 men oftast passar inte ens det till dom minsta prematur bebisarna och jag tror min lilltös idag har typ 38 i storlek. Jag har tidigare sökt på prematur kläder på nätet men hittar inte så mycket i min smak och desutom tycker jag att dom är så fruktansvärt dyra med tanke på att barnen växer ut dom ganska snabbt så det blir inte värt det i längden men annars hittar man både på barnenshus och babyproffset i storlek 32 och uppåt inget större utbud men det finns. Jag kommer länka några sider sen i framtiden var man kan hitta snygga och praktiska kläder till bra och rimliga priser återkommer med det senare. Ha det gött så länge

Bra dag...

Idag har jag som vanligt varit inne på neo och suttit en lång stund med dottern min. Hon ligger fortfarande på sal men inte längre på iva neo utan på familj neo. Så hon behöver inte längre intensiv vård och det är ett stort steg framåt. Hon ligger på sal övervakad och det känns väldigt tryggt och skönt speciellt när man är tvungen att pendla hem om kvällarna. Hon har inga speciella mediciner nu bara lite vätskedrivande eftersom hon svullnade upp så mycket efter dom hade givit hennne blod och så har hon fortfarande lite vätska kvar i lungorna. Hon har fortfarande CPAP .CPAPén ger ett lufttryck som håller lungblåsorna lite öppna vilket gör det lättare att andas. Via CPAPén kan man även reglera syretillförseln. Dom testade idag att ta bort den eftersom hon har den lägsta inställningen just nu men det gick inte så bra så hon fick ta tillbaka masken.Så ett steg framåt och ett steg bakåt så är det i denna världen som jag tidigare har berättat om men jag tycker ändå att det har varit en ganska bra dag för det har ju inte blivit något sämre för henne.

Saknaden är stor R.I.P Justin

För snart ett år sedan så förlorade vi vår son Justin, jag var då i v.22+4 och hade gått lite mer än halva graviditeten. Jag minns så väl den dagen det var den 29 nov 2011 och jag stod och bakade lussebullar med min son då mitt vatten gick helt plötsligt. Jag skrek åt min man att han skulle springa och hämta bilen och köra mig till akuten och jag insåg redan då att det skulle vara svårt att rädda vår son.Tårarna bara rann längs mina kinder minns jag och jag skrek av förtvivlan inte nu inte nu.Mina föräldrar kom ner springande till oss och passade våran son medans vi stack iväg snabbt till akuten.Väl inne på akuten konstaterade dom att det inte gick att rädda honom. Dom gjorde ett snabbt ultraljud för att se om det fanns något vatten kvar och det gjorde det inte.Det var då jag såg för sista gången min son hjärta slå. Läkarna bestämde sig snabbt att jag skulle föda honom normalt. Mindre en ett dygn efter den 30 november 2011 så var han född. Jag minns än idag hur sjuksköterskorna sprang in i rummet och snabbt bar honom ut dom ville inte att jag skulle se honom och jag vet inte om han levde när han kom och det lär jag nog aldrig få svar på. Jag hade även svårt att få ut moderkakan så jag blev iväg skickad på en skrapning för att få ut resten. Väl efter operationen så väntade min man och läkaren på mig och dom bar in vår döda son, både jag och min man satt och grät och gtät det var den värsta känslan jag har varit med om och smärtan att förlora honom går inte att beskriva, det ända som höll mig uppe var min son som var hemma och väntade på mig. Vi begravde vår son två dagar innan julafton i bara jag och min mans närvaro samt prästen, vi tog det beslutet för vi tyckte det skulle bli för jobbigt om familj och vänner skulle vara med på begravningen och jag tror vi valde rätt för det var väldigt smärtsamt att se sin son begravas.Så sov gott min son så syns vi sen mamma och pappa och storebror älskar dig.

Dottern

Några dagar gammal

Sonen

Pappan sitter hud emot hud med sonen

Ny dag nya tag...

Idag har det varit en ganska hyffsad dag.Inga större förändingar värken små eller stora förutom att lill tösen väger nu 1517 g och blir nu 7 veckor gammal på fredag.Det känns bra att hon går upp i vikt, för att man märker utav det är att hon blir mycket stabilare i allt. Snart får man väl korka upp champange när hon väger 2000 g. För varje dag som går börjar hon se mer och mer ut som en "vanlig" eller vad man nu ska säga som en vanlig bebis och mer lätt att hanterad. När jag är på sjukhuset hos henne så sköter jag om henne byter blöjer tvättar av henne och tar tempen för att se att hon klarar av temperaturen utan hjälp. Jag brukar sitta ett par timmar i taget med henne och det gör jag hud mot hud dom har sagt att barnen mognar mycket snabbare när man sitter hud emot hud och det är lika viktigt att pappan gör det också för att barnen ska känna igen både pappas och mammans dofter. I början när vi inte kunde sitta med henne hud emot hud så fick vi hem en liten snutte trasa som vi kunde lägga inanför våra tröjor jag i min b-h för att få våra dofter på dom som vi sen i sin tur kunde lägga in dom i kuvösen för hon skulle i tidigt stadiet känna igen våra dofter.Det var så härligt när vi för första gången fick hålla i henne och ta på henne känslan går aldrig beskriva hur lyckliga vi var speciellt när vi inte trodde att vi skulle få göra det eftersom vi visste att chanserna inte var så stora när hon föddes tidigt i v 24, jag kan säga att tårarna kom längs kinderna och det var för att jag var så lycklig för att hon levde och jag äntligen fick hålla i henne. Det tog en veckan efter förlossningen som jag fick hålla i henne för första gången innan dess fick jag bara ta i henne med handen inne i kuvösen och bara i korta stunder eftersom man inte ville släppa ut så mycket värme ur kuvösen så hon inte skulle skjunka i temperaturen.På neo är det små steg framåt och små steg bakåt ibland stora steg framåt och ett litet bakåt eller stort steg bakåt man kan aldrig veta hur dagen ska se ut utan det är barnen som bestämmer takten hur det ska gå så det ända man kan göra är att bara hoppas och försöka se framåt och se positivt pa saker och ting.

Lill prinsen

Lill prinsen tre dagar gammal födelse vikt 1277 g och 39 cm lång

Sjukstugan

Idag har det vart extra jobbigt..som ni har förstått så har jag 2 barn en på snart tre år och en som är sju veckor gammal och som ligger kvar på neo. Tyvärr så blev jag hem skickad efter bara 2 dagar efter mitt kjejsarsnitt pågrund utav att det inte fanns några lediga rum för oss föräldrarna att stanna i.Jag tycket det var skit jobbigt att inte kunde vara tillsammans med min ny födda dotter men samtidigt så var det ganska skönt att komma hem till min son men känslorna var helt splittrade. Första veckan var riktigt jobbigt att lämna kvar henne på neo och själv åka hem och inte veta om hon skulle vara vid liv nästa dag man kom, så 2 dagar efter hon vart född så har vi pendlat fram och tillbaka varje dag en 20 min bil resa hemifrån.Det har varit väldigt påfrestande att få ihop alla tider, barnvakter,lämna hämta dagis och ekonomi.Mycket utgifter blir det när man hamnar en sits som vi och man blir väldigt beroende av vänner och familj. Idag har det vart extra jobbigt eftersom vår son blev sjuk med 39 graders feber och ville verkligen ha sin mamma men jag var tvungen att åka in till sjukhuset för att tahand om lille syrran. Man får ganska mycket ångest som mamma speciellt när man inte räcker till,jag vet att min son har det bra med både mormor och pappan men vill också vara där och ge en tröstande kram speciellt när han skriker efter mig.Lille syster har haft en hyffsad bra dag. Hon ligger inte längre i en kuvös och inte värmebädd längre heller och håller temperaturen ganska bra. Hon fick lite exra blod igår eftersom prematur barn har lite svårt att producera eget blod så blod statusen var lite låg så pågrund av det så har hon svullnat upp lite och det är väldigt vanligt och får nu lite extra vätske drivande för att svullnade ska gå ner. Idag väger lilla prinsessan 1428 g och är 36,5 cm lång så det går sakta men säkert framåt hoppas på en bättre dag imorrn.

Lill tösen

Bara några dagar gammal

Trött mamma....

Hej Håller på med bloggen för att få igång den ordentligt och jag ska föröska uppdatera den så ofta jag kan...tyvärr så hinner jag inte så mycket som jag vill just nu pågrund utav att jag har min 7 veckors dotter på neo fortfarande..Hon föddes i v 24 och vägde bara 752 g och var 32 lång...idag är hon stabil men imorgon kan det va något annat så är livet lite på neo det går upp och ner och man vet aldrig hur nästa dag kan vara.Jag har även en son på snart 3 år hemma och det är pussel för att få all tid att räcka till både henne och honom så just nu är jag ganska trött och splittrad... see y soon

Ny Blogg!!!

Idag startar jag en ny blogg om min vardag som prematur mamma. Jag kommer senare vid ett tillfälle starta en hemsida om prematur barn och då kommer jag även länka min blogg sida till min hemsidan ....Jag ville starta denna sida för att kunna skriva av mina tankar och funderingar kring att vara en prematur mamma samt kunna ge tips och råd om hur det är att vara en prematur mamma.